Adam sträckte sig efter det badlakan som hon lagt ifrån sig på en flat sten och gick ner mot vattenbrynet. Inez hade simmat lite längre bort och där stod Adam och såg en stund på Mr Handsome som verkade uppvakta Tess. Ända tills han – på ett uppfordrande: ”Hey, John, come on!” – lämnade henne och simmade bort till en kortväxt äldre man.
När hon var bara några meter från strandkanten, reste hon sig upp ur vattnet och stannade till ett ögonblick – som om han överraskat henne – innan hon fortsatte mot honom medan hon skakade sitt hår med huvudet bakåtlutat och vred ur det med båda händerna. Hon såg ogenerat på honom och han tog ett steg emot henne med badhandduken utsträckt. Hennes bröst gungade inbjudande och han blinkade några gånger för att sudda bort dåsigheten och bättre kunna fokusera på henne.
Martin stod innanför glasfönstren och betraktade sin familj. Två veckor hade gått och han avskydde både hotellet och människorna här. Men Alex verkade för all del må bättre än vad han vågat hoppas på. Hon och Katarina skulle gå på modevisning och show ikväll medan han tog hand om pojkarna. Han fäste sin blick på Alex och tänkte att om han trott på Gud så skulle han be för henne nu.
– Som en billig hora! Ta av dig dom där jävla skorna!
– Aldrig! Jag dör hellre! skrek hon och hoppades att någon skulle vakna.
Plötsligt stod han framför henne med vild blick och hennes instinkt sa: ”Fly!” men hon rörde sig inte. Hon såg honom in i ögonen. Då vände han sig bort från henne och slog med all sin kraft knytnäven rätt in i dörren. Handen gick rakt genom den och hon hörde sitt eget skrik. Han vände sig mot henne igen. Hans bröstkorg hävde sig djupt upp och ner. Hennes skrik hängde kvar i luften.
Hon sparkade av sig skorna och backade.
– Tala aldrig så till mig, sa han och började att gå sakta mot henne.
Hon blinkade några gånger och svalde ner en våg av illamående. Hans hand blödde ymnigt, men han tycktes inte märka det. Med den blödande handen strök han det glatta klänningstyget över hennes mage. Så böjde han sig framåt och kysste henne. I fönsterglasets reflektion såg hon sitt eget bleka ansikte mot den mörka himlen.